Just nu letar jag efter.

Jag är på jakt efter ett litet sidobord. Eller ett konsolbord snarare. Egentligen ett sådant som ofta säljs tillsammans med tillhörande spegel och som en gång suttit i ett mycket ståtligare hem än vårt. Men nu råkar jag redan ha en spegel. Den känns bara så ensam. Så jag letar efter ett litet nätt bord som kan passa till den. Tänker mig något sådant här (foto: Metropol auktioner). Fast mindre pampigt. Men halvmåneformat ska det vara.

Konsolbord, Gustavianskt med marmorskiva, längd: 74 cm, djup: 37 cm, höjd: 75 cm

Här nedan, i fotot snott av Historiska Hem, står också ett fint bord. Men jag tänker mig ett som inte är just brunt. Det är fint, men passar inte där jag tänkt att ha det.

fullsizeoutput_76c

Jag letar efter den perfekta färgen för att måla om våra köksluckor. Tanken var väl egentligen att göra om köket en hel del och helt enkelt riva ut delar av det. Det är inget särskilt vackert eller originellt så rent känslomässigt skulle det vara enkelt, men samtidigt – tänker man när man inte gjort annat än att betala renoveringsfakturor de senaste sju åren – är det heller inget större fel på det. Lite skavd färg, lite tröga lådor, inte helt optimalt med arbetsyta, men i stort, okej.

IMG_1547

Tänker mig dessa knoppar från Byggfabriken. De vi har är alldeles för blaffiga.

72D1FDD1-80EF-4D7A-9432-4ABF70186A7C

Köket ligger i nordost, så ljuset blir ganska kallt vintertid. Jag tänker därför att Shaded White från Farrow and Ball, eller liknande kan bli fint på luckorna. Kanske att jag till och med målar det stora vita skåpet i samma färg för att binda samman det hela. Köksbordet är för högt så jag letar även efter ett sådant på alla auktionssajter.

Shaded White på hyllor och vägg hos Johanna Bradford. 

Jotuns Space är också fin (1704-Y19R). Den har jag målat skåp med förut…. Eller kanske deras ”Tidlös”….

Och snart är det kalasdax igen. Denna gång fyller lilla tjejen 6 år. Time flies.

 

Processed with VSCO with a5 preset

Drömmigt var ordet…

En del har den nästan. Andra verkar vara födda med den. Känslan. Det kan vara för vad som helst egentligen, men i detta fallet pratar jag om scenografi och fotografi. För helt ärligt; vem kan få förberedelserna för ett äppelkaksbak se ut som att man vill äta upp, ja inte den icke-existerande kakan, utan hela bilden?

Du har förmodligen gissat det. Sofia såklart. Jag skulle kunna vara utan alla bloggar och Instagram, men jag skulle vara väldigt ledsen om jag inte på något sätt fick fortsätta följa Sofia i hennes arbete. Jag tror faktiskt att hon inte riktigt vet hur begåvad hon är, eller hur mycket hennes bilder inspirerar andra.

Spruzzi Vivente Collection - Brown
Andra som har förmågan att inspirera är gänget bakom Artilleriet. Såklart. Och som tur är hade de rea för någon vecka sedan, så vi fick chansen att köpa önskeporslinet från Spruzzi Vivente.
Processed with VSCO with a8 preset
När jag letade böcker till barnen hittade jag också denna lilla fina novellsamling från Novellix. Så perfekt att börja med en novell om man vill ”provläsa” en författare. Helt klart ett smidigt format också om man som jag, läser på tunnelbanan till och från jobbet. Ett bra sätt att hålla sig borta från meningslöst bläddrande i mobilen.
Processed with VSCO with a5 preset

Ponza – en italiensk dröm

kSl6fPeQSdO3GhoSDk9rSQ

Efter ganska många år av att hört talas om denna lilla pärla till ö kom vi så äntligen dit. Ponza är en liten ö strax utanför kuststaden Anzio en timme från Rom. Ön är så vacker och genuin, men mycket mindre och ”enklare” än andra liknande öar i närheten, som vi varit på, som Ischia och Capri. Maten är genomgående baserad på fisk, musslor och skaldjur, så om det är något man ogillar kan det vara svårt att gå ut och äta. Självklart finns pizza också, men oftast bara på kvällen.

Ön är så liten så det finns inte massor av badplatser och stränder att välja på. Alla åker liksom till samma ställen men olika dagar. De ställen vi besökte var Cala Feola, Piscina Naturale (samma vik som Cala Feola) och Spiaggia Frontone. Till den senare tar man sig med båt, och de förstnämnda med lokalbuss. Ett tips är att åka tidigt (innan 10.00), eftersom den minimala bussen blir outhärdligt fullpackad och som en bastu.

RnWMMxptS3ahrq139dYZBQ

IMG_5319

Piscina naturale (nedan)

Xz%k3WIORHeGrqsHR3ZInQ

aDjtbLtNSu2e3fkoB1BldQ

Vi bodde på ett helt underbart hotell, Chiaia di luna, med världens häftigaste utsikt över stranden Chia di Luna. Stranden omges av en enorm lodrät klippvägg där en sten dessvärre lossnade för några år sedan, och en person omkom, varför stranden är stängd för besökare numera. Men utsikten var fantastisk i alla fall och solnedgången var faktiskt spektakulär!

rauydKkxTrGpTVyZ6cErDgddFsmxO5TZusAKGV1gQyEQProcessed with VSCO with a5 preset

06QdriN+TGW1P0HJQg0Tsg

Hur man kommer dit? Man flyger antingen till Rom eller Neapel och tar färja över till ön. Vi flög till Rom, tog en taxi till Anzio (en timme för drygt en tusenlapp) och sedan färja över (cirka en timmes färd). Säkerställ dock att allt är bokat innan ni reser. Vår returresa med färjan var faktiskt fullbokad när vi väl skulle hem, så vi fick ta en mycket längre resväg via Formia. Helt onödigt när man kan boka på nätet och göra det enkelt för sig.

En resa till Ponza är underbart, men inte helt billigt och kan inte rekommenderas med väldigt små barn. De måste klara att gå en del, åka båt och svettas och trängas i de minimala lokalbussarna.